Kallt
För kallt.
(Och det är ju verkligen så att det här blogginlägget är gammalt som gatan, och reflektionerna, som i vissa stunder domineras av en slags melankoli bör inte tas åt. (HAHA) Har varit krångel med datorn, så jag har inte kunnat publicera, eller hämta bilder osv. Kanske konstigt, har inte kollat igenom den, men JÖSSES finns det något värre än att ha ett opublicerat blogginlägg som ligger i... Nu ska jag verkligen sluta med det här annars skrämmer jag väl bort den sista läsaren. Och, herregud slutet är ju inte lite framtvingat. Tt. Jaja)
Just nu är jag ganska anti-sverige i största allmänhet. Bredvid California bleknar det som jag sälv i närheten av Klara när hon kommer hem från Senegal. Höhö. (Subtil humor... Äsch). Är lite deppig och saknadsmässig, men det kommer nog bli bättre när jag träffar mina vänner. Jetlaggen är mycket grymmare nu när det är tvärtom. Min kropp total-ignorerade väckarklockan och jag vaknade vid elva. (Tolv timmars sömn). Sedan dess har jag gått omkring i någon slags märklig dimma. Pallade inte att gå till skolan.
Det har alltså varit helt fäntästik. Allt från... Jösses, nu kommer jag få problem med formulering känner jag. Ok, jag gör det enkelt för mig, allt från San Diego till San Diego har varit grymt! San Diego, värmen och havet och Ralphs och frukost på uteplatsen och den lutherianska kyrkan och palmerna och Wahoos och allas drömhus och surfing och deck the halls with boughs of Holly och downtown-silhuetten som jag aldrig skulle kunna tröttna på... 
(Utanför Wahoo's: Favoritrestaurangen i SD, SD av: Kalle)
LA, med dess överväldigande storlek....
(Pacific Beach, LA: av Kalle)
San Fransisco, där jag lämnade mitt hjärta...
(Klassisk spårvagn, SF: av Kalle)
(Camping... Gud vet vart, vid sidan av Pacific Coast Highway: av Kalle)
Ett antal (tre) nationalparker tog vi oss igenom. 
(Badwater, DV) Death Valley, ta mig tusan det vackraste stället jag varit på, var väldigt svårt att lämna. Både pga sympati för området och för att den trogna volvon Bettan brokade down precis utanför gränsen. Ett äventyr som slutade i Pahrump, en håla någonstans i öknen, där vi överlämnade bilen till ett gäng mekare och drog till Vegas, en skum men kul stad. En historia som skulle kunna låta väldigt dramatisk är den då vi gled in på ett Casino och hann spela på roulette och gick på plus innan vi blev utkastade. (Tre dollar vann vi, och utkastningen var i stort sett en vakt som kom fram till mig och frågade om leg. Nej, hon är inte 21. Ok, sorry guys). Tillbaka till San Diego genom en bilresa av trötthet, Bob Dylan och minnen. Till flygplatsen, med stor motvilja. Plötsligt pratar alla svenska och är otrevliga. Plötsligt är jag omgiven av en vit, kall substans som gör att jag måste stänga kappan. Plöstligt är dag natt, atmosfären tyst och världen annorlunda. Jag har landat, men snubblar omkring i en drömvärld någonstans långt över och under Atlanten. Men jag trivs, jag kan inte säga något annat.
Välkommen hem. Välkommen till landet där alla talar Ditt språk, Dina känslor och Din attityd. Jaså.
Sisådär, ja. En sammanfattning av resan. Orkar inte med en kitchig avslutning.
Hug, /C
Långt Ps: Fåniga Uttryck jag börjat använda mig av. "Jösses" (och "Jisses") i de flesta former, ofta i kombination med "Amalia", "Uschiamig", "Jestanemig", "Attan", "Attans", "Tusan" och "Bubblan" som kraftuttryck, antagligen ursplungligen taget ifrån "Fy....". T ex. "Vad i Bubblan..." "Ta mig Tusan" Osv. Ds.